Vi vuxna tillbringar mycket tid med att försöka förstå barn. Vi frågar varför barnet blev argt, varför det inte lyssnade, varför det vägrar följa med, varför det inte kan sitta still eller varför en till synes liten förändring plötsligt leder till en stor reaktion. Ofta försöker vi förstå genom att utgå från det vi själva ser, hör och upplever i situationen. Men barnets upplevelse kan se helt annorlunda ut än vår egen. Det gäller alla barn, men kan bli särskilt tydligt hos ba

Att växa upp med ett syskon med NPF kan innebära många fina, nära och betydelsefulla erfarenheter. Syskon kan utveckla stor förståelse för olikheter, bli bra på att läsa av situationer och få en nära relation till sitt syskon. Samtidigt kan familjelivet ibland innebära att mycket tid, uppmärksamhet och energi går till barnet som har störst behov av stöd. När det sker under lång tid kan det andra barnet hamna i en position där det anpassar sig efter familjens situation, ibland

När man lever nära ett barn lär man känna barnet på ett sätt som ingen annan kan göra. Föräldrar känner ofta igen de små förändringarna i humör, de vet vilka situationer som brukar bli svåra och de kan ibland förutse en konflikt innan barnet ens själv har hunnit förstå vad som händer. Den nära relationen är en stor tillgång, men den innebär också att man själv blir en del av alla de känslor, förväntningar och erfarenheter som finns runt barnet. För familjer som lever med NPF

För många barn med NPF kan vardagen bli betydligt enklare när det är tydligt vad som ska hända, när det ska hända och vad som förväntas. Tydliggörande pedagogik handlar om att göra situationer, aktiviteter och förväntningar begripliga, innan barnet behöver fråga efter informationen. Som vuxen kan vi inte förutsätta att barnet automatiskt förstår sådant som vi själva tycker är självklart. Därför behöver vi ligga steget före och ge barnet den information det behöver för att kän

Att möta barn med NPF handlar inte om att hitta ett enda perfekt förhållningssätt. Tvärtom. Det som fungerar ena dagen kan vara helt fel nästa dag. Ett flexibelt bemötande innebär därför att vi som vuxna behöver vara beredda att anpassa oss efter barnet, situationen och dagsformen. Som NPF barnvakt möter vi barn där deras behov kan se väldigt olika ut. Vissa barn behöver tydliga rutiner och förutsägbarhet, andra behöver större frihet och möjlighet att påverka. Ett barn kan vi

Barn med NPF kan ibland fastna väldigt starkt för vissa ämnen, aktiviteter eller intressen. Det kan vara dinosaurier, tåg, kartor, djur, Minecraft, rymden, siffror eller något helt annat. För vissa barn är intresset så starkt att de gärna pratar om det, läser om det eller ägnar stora delar av sin fritid åt det. Det kallas ofta för ett specialintresse, och det är något som många förknippar med autism men som också kan förekomma hos barn med andra NPF diagnoser. Ibland betrakta

Skolstarten är över. Väskan står återigen i hallen varje morgon, schemat har börjat sätta sig och vardagen rullar på. Utåt kan det se ut som att allt har kommit igång precis som det ska. Ändå sitter många föräldrar till barn med NPF med en helt annan känsla. Det känns som att energin redan är slut. Kanske har konflikterna hemma blivit fler. Barnet kommer hem och vill inte prata. Småsaker leder till stora känslor och kvällarna går åt till att försöka få ihop morgondagen. Samti

"Men hen verkar ju må bra." "Det märks inte alls att hen har ADHD." "Hen fungerar ju i skolan." Det är kommentarer som många föräldrar till barn med NPF har hört fler gånger än de kan räkna. Ofta sägs de i all välmening, som ett försök att vara uppmuntrande eller lugnande. Men för många familjer kan de orden i stället skapa en känsla av att deras verklighet blir ifrågasatt. För hur förklarar man att ett barn kan verka fungera utåt, men samtidigt kämpa enormt mycket på insidan

När en ny termin närmar sig är det lätt att tänka att en bra skolstart handlar om att vara väl förberedd. Skolväskan ska packas, kläderna ligga framme, sovrutinerna justeras och kalendern fyllas i. Allt det är viktigt, men för många barn med NPF är det sällan de praktiska sakerna som avgör hur skolstarten blir. Det som gör störst skillnad är ofta något betydligt mindre synligt. Hur ser morgonen ut? Hur mycket energi behöver barnet lägga på sådant som egentligen skulle kunna f

När sommarlovet går mot sitt slut börjar många familjer förbereda sig för hösten. Nya ryggsäckar köps, scheman delas ut och kalendern fylls sakta med träningar, aktiviteter och möten. Samtidigt finns det något annat som också behöver få ta plats, särskilt om ditt barn har NPF. Barnets egen upplevelse av skolstarten. Det är lätt att fastna i allt som "ska" göras. Barnet ska komma i säng tidigare, komma upp i tid, orka hela skoldagar och hitta tillbaka till rutinerna. Men mitt

För många familjer är augusti en tid då vardagen långsamt börjar ta form igen. Sommarlovet går mot sitt slut, nya scheman ska planeras och rutinerna ska tillbaka. För en del barn innebär det en pirrig förväntan inför att träffa klasskamrater och lärare igen. För andra väcker skolstarten betydligt fler känslor än så. Har ett barn NPF eller andra liknande svårigheter, kan övergången från sommarlov till skola vara både energikrävande och stressande. Ofta handlar det om att många

Det är en känsla som många föräldrar till barn med NPF känner igen. Efter en lång period av försök, anpassningar och nya rutiner börjar vardagen äntligen kännas lite lättare. Morgnarna flyter bättre, konflikterna har minskat och barnet verkar må bättre. Kanske vågar man till och med tänka att man äntligen har hittat rätt. Och så händer något. Plötsligt fungerar ingenting längre. Det som tidigare skapade trygghet leder nu till frustration. Rutiner som barnet tidigare lutade si

Att vara förälder till ett barn med NPF innebär ofta att leva med många känslor samtidigt. Det finns en enorm kärlek och stolthet, men också en trötthet, oro och sorg som sällan får särskilt mycket utrymme. Många föräldrar blir experter på att hålla ihop vardagen, samtidigt som de bär på tankar som de sällan vågar säga högt. Inte för att de skäms över sitt barn, utan för att vissa känslor lätt följs av skuld. "Jag är så trött" Det finns en sorts trötthet som många föräldrar t

"Kan du sätta på dig skorna?" Nej. "Vill du komma och äta?" Nej. "Kan du stänga av tv:n?" Nej. För många föräldrar blir det till slut en känsla av att allt blir en kamp. Det spelar ingen roll om man ber barnet sätta på sig skorna, komma till middagen eller stänga av tv:n, svaret verkar ändå alltid bli detsamma. Nej. Efter ett tag är det lätt att börja fundera på om barnet testar gränser, har blivit för bekvämt eller helt enkelt har lärt sig att ett nej fungerar. Omgivningen k

Jag har träffat många barn genom åren där ADHD varit tydlig som ett mönster, men lika ofta har jag mött flickor där det dröjt väldigt länge innan någon ens börjat misstänka det. Och det är nästan alltid samma sak som händer: de “stör inte”, de “klarar sig”, de sitter still… men inuti pågår ett helt annat kaos. När ADHD inte märks – men känns hela tiden Hos många pojkar syns ADHD tidigt. Det blir rörelse, impulsivitet, höga ljud, konflikter, spring i korridorer och svårt att v

Det är en mening många föräldrar till barn med NPF har hört, direkt eller indirekt. Ibland från omgivningen, ibland från skolan, ibland från någon som menar väl men som ser situationen utifrån. Den kommer ofta ur en oro för framtiden. Om vi inte pressar nu, hur ska det då gå sen? Och den oron är inte konstig. Den är mänsklig. Alla vill att barn ska klara sitt liv, stå på egna ben och hitta sin väg framåt. Men när det gäller barn med NPF blir frågan om krav mer komplex än den

Det är en av de vanligaste sakerna föräldrar till barn med NPF får höra eller ana att andra tänker. Att det handlar om gränser. Om konsekvens. Om uppfostran som inte “tagit”. Och jag förstår varför det blir den tolkningen utifrån. För det man ser är ett barn som skriker, exploderar, vägrar, säger nej på ett sätt som kan kännas nästan provocerande starkt i stunden. Men när man kommer lite närmare vardagen bakom det där yttre så brukar bilden förändras ganska snabbt. Det jag of

Juni är för många förknippat med skolavslutningar, utflykter, sommarplaner och förväntan inför ledighet. Men för många barn med NPF är den här perioden också en av årets mest energikrävande. Många vuxna märker att barnet plötsligt blir mer lättirriterat, trött, känsligt eller får svårare att hantera sådant som tidigare fungerat ganska bra. Det kan komma fler konflikter hemma, större motstånd kring skolan eller fler starka känsloreaktioner. Ofta handlar det inte om trots eller

Sommarlovet beskrivs ofta som en tid för vila, frihet och spontana dagar. Men för många barn med NPF kan sommaren också innebära stora utmaningar. När skolan stänger försvinner inte bara läxor och tidiga morgnar, även rutiner, struktur och förutsägbarhet förändras. För vissa barn blir det en lättnad. För andra kan det skapa oro, stress och känslan av att tappa fotfästet. Barn med NPF är ofta beroende av tydlighet i vardagen för att må bra. Under terminerna finns vanligtvis fa

För många barn är sommarlov något efterlängtat. Skolan tar paus, rutiner förändras och dagarna blir friare. Men för barn med NPF kan sommarlovet också innebära en stor omställning som skapar stress, oro och osäkerhet. När vardagen plötsligt förändras behöver många barn lägga mycket energi på att förstå vad som händer. Det som för andra kan kännas spontant och härligt kan för ett barn med NPF upplevas som otydligt och svårt att förutse. Därför kan det vara en stor hjälp att bö